Jämställdhet & utséendefixering.
Det intressanta är också att här nere ser alla i princip likadana ut. Jag menar, det är ingen som sticker ut sådär jättemycket rent utséendemässigt. Kanske beror det delvis på att Nice inte är någon storstad, och de må vara annorlunda i till exempel Paris. Men ändå. I småstäder i Sverige finns det ju punkare och mer alternativa stilar, eller hur? Inte bara i Stockholm. Och på tal om Stockholm. Ni kan ju fatta chocken när min pojkvän var där första gången. Han höll på att garva ihjäl sig åt varannan människa som vi gick förbi. Han hade typ aldrig sett folk med grönt hår eller tuppkam, haha.
Ja det där att kommentera andras utseende negativt har jag märkt. Vissa av C's barndomsvänner (dock inte hans närmsta) som kommer från fina familjer är sjukt ytliga och vissa ganska inskränkta. De har levt skyddat i fina områden (Neuilly, Paris Beverly Hills..) och aldrig behövt kämpa för någonting. Det är sorgligt på något sätt. Sen har han andra vänner som jag aldrig hört prata negativt om andra. Men jag märker det bland svenskar här också som bott länge i Paris. De tror att de är någonting och kan inte stanna med fötterna på jorden utan blir som les parisiennes.. Falska och döljer sin dåliga sjlvkänsla genom att snacka skit om andra. Herregud, mina chefer på praktiken kunde verkligen vara som två tonårstjejer. "Den är ful, den andra är fet, den tredje är korkad, den fjärde är konstig". Och sen nedvärderande skämt och hånskratt. Otroligt pinsamt med tanke på att de är 40 år och har barn!
Jag är dock ganska glad för att C inte är mer ytlig än att han reagerar på att en nyhetsläsare inte ser ut som en modell. Det kunde varit värre och ibland sätter han mig på plats när det kommer en groda ur min mun ;)
Förresten, en annan sak. Har du också tänkt på att fransmän trots sin artiga och väluppfostrade sida ofta inte har någon vett och etikett vid matbordet? Typ smaska, prata med mat i munnen och armbågarna på bordet..
Ja det där att kommentera andras utseende negativt har jag märkt. Vissa av C's barndomsvänner (dock inte hans närmsta) som kommer från fina familjer är sjukt ytliga och vissa ganska inskränkta. De har levt skyddat i fina områden (Neuilly, Paris Beverly Hills..) och aldrig behövt kämpa för någonting. Det är sorgligt på något sätt. Sen har han andra vänner som jag aldrig hört prata negativt om andra. Men jag märker det bland svenskar här också som bott länge i Paris. De tror att de är någonting och kan inte stanna med fötterna på jorden utan blir som les parisiennes.. Falska och döljer sin dåliga sjlvkänsla genom att snacka skit om andra. Herregud, mina chefer på praktiken kunde verkligen vara som två tonårstjejer. "Den är ful, den andra är fet, den tredje är korkad, den fjärde är konstig". Och sen nedvärderande skämt och hånskratt. Otroligt pinsamt med tanke på att de är 40 år och har barn!
Jag är dock ganska glad för att C inte är mer ytlig än att han reagerar på att en nyhetsläsare inte ser ut som en modell. Det kunde varit värre och ibland sätter han mig på plats när det kommer en groda ur min mun ;)
Förresten, en annan sak. Har du också tänkt på att fransmän trots sin artiga och väluppfostrade sida ofta inte har någon vett och etikett vid matbordet? Typ smaska, prata med mat i munnen och armbågarna på bordet..
Detta är mycket intressant och jag känner igen mycket av det du skriver!
Min fransman (också från Nice) kunde vara väldigt frispråkig, jag blev ganska chockad och irriterad över detta. Precis som du, märkte jag snart att hans vänner också pratade på samma sätt.
Nu när han har bott i Stockholm i ett år skulle han inte direkt märka om någon sticker ut lite. Överhuvudtaget har jag märkt stor skillnad i hans sätt att tänka sedan han flyttade hit.
Varje gång vi är i Nice slår det mig hur efter de är, om man jämför med Sverige. Det vore jättekul om du skrev mer om kulturskillnaderna du stöter på.
Något annat som jag har märkt är att tjejerna verkar vara väldigt svartsjuka? Till exempel när vi har varit ute med min pojkväns kompisar och deras tjejer, de sitter snudd på klistrade på sina killar hela kvällen, de lämnar knappt deras sida för att gå på toaletten.
Det som jag har märkt efter flera resor till Nice är just hur männen beter sig gentemot kvinnor och även yngre tjejer; de glor extremt eller säger saker som "woooow" "sexyyy" eller "ton numéro?" när man går förbi. Ibland kan de till och med nästan stryka sig emot en. Detta är såklart inget som är specifikt för just Nice (har upplevt det på flera andra ställen) men inte i Sverige.
Skulle vara intressant att få reda på mer om befolkningen i Nice! Finns det något mer annorlunda (både positivt och negativt) som du noterat? Är de lätta att bli vänner med?
Det är bara att instämma att Frankrike har långt kvar innan det råder égalité. Speciellt i södra Frankrike tycker jag där utbildningsnivån är låg. Det är som Sverige i början av nittonhundratalet. När jag jobbade i Antibes lärde jag känna många fransmän förstås och det fanns en slags rivalitet mellan fransyskorna. De tryckte gärna ner varandra och snackade skit och vi pratade mycket om det där. Det är ju lite som det var här innan kvinnor blev jämlika. Om du är gift med en snubbe som står för utbildningen och inkomsten så är du beroende av honom och du kan inte lämna honom även om han är otrogen. Det enda sättet du då kan försvara din livlina, ergo din otrogne make, är genom att trycka ner potentiella konkurrenter.
Haha, det här var min studiespecialitet i franska på universitetet och jag skulle kunna prata om detta för evigt. Skulle så vilja göra en dokumentär om dagens unga kvinnor i Frankrike. De är inte så långt framme i utvecklingen som landet vill tro.
