Le cinéma

Vi går ju ganska ofta på bio men det blir mest halvdåliga filmer, delvis på grund av min pojkväns negativa inställning till mer komplicerade dramafilmer (det blir mest blockbusters eller pang pang-filmer...). Men ibland tar vi bara första bästa film för att ha något att se, för att det är mysigt att gå på bio mitt i veckan. Fast då resulterar det ganska ofta i att jag somnar under filmen, speciellt när jag jobbat under dagen. Hmm, antalet slut jag missat på grund av att jag somnat... typ hälften av alla filmer vi sett på bio de senaste två åren?
 
Som häromdagen då vi såg überdåliga Blanche-Neige et le Chasseur, så kallad Snow-White and the Huntsman på engelska (konstig titel?). Ni vet, med Kristen Stewart som snövit och Charlize Theron som den elaka häxan. Charlize Theron var i och för sig grym i rollen, och specialeffekterna var snygga och estetiskt sett var det rätt bra gjort. En del snygga män fanns även med på rollistan. Men annars var det rätt pinsamt. Sago-klichéer blir sällan bra på film. Alldeles för förutsägbart. Nu såg jag som sagt inte slutet, fast jag vaknade precis innan häxan smälte ihop till en degklump och snövit blev kronad drottning (ursäkta spoiler-alerten, alla vet väl hur den sagan slutar ändå...). Hade inte missat något med andra ord.
 
Jag har förmodligen blivit expert på dåliga, påkostade amerikanska filmer på grund av alla våra misslyckade biobesök. Nåväl, jag vet i alla fall vad som inte gör en bra film.
 
Men det jag ville komma till var filmen vi såg för några veckor sedan, 21 Jump Street med Jonah Hill och Channing Tatum. En komedi, som ni kanske förstår, men den var faktiskt riktigt rolig. Jag skrattade högt många gånger under filmen, och jag är rätt kräsen när det gäller biohumor! Det kändes som att filmen inte tog sig själv på för stort allvar, och det är en bra egenskap för en komedi. En del klichéer där med dock, men det får man väl ta när den utspelar sig på ett amerikanskt high school...

Slutsats - 21 Jump Street är att rekommendera!
 
 
Trackback
RSS 2.0